Min take på en kapselgarderob

Jag har hört begreppet capsule wardrobe/kapselgarderob i mer än ett decennium och även om konceptet har tilltalat mig så har jag, hittills, bara gjort misslyckade försök att anamma en egen. När det inte fungerat har jag alltid tänkt att det är för att jag är ganska känslostyrd när det kommer till kläder och därför inte velat sätta upp regler och ramar för vad jag ska klä mig i när jag helt enkelt inte vet vad jag känner för i stunden.

Men under det gångna året har jag sakta kommit på vad som varit de verkliga orsakerna till mina fallerade försök. Jag har nämligen alltid följt olika guider av vad som borde ingå i en kapselgarderob och därför valt ut liknande pieces utan att reflektera över ifall jag verkligen använder den typen av plagg frekvent. Dessutom har jag, i jakt på någon slags stil, inspirerats av trender och valt att många gånger bara köpa nyheter i butik istället för att lära mig vilka snitt, material och färger som faktiskt passar mig.

För även om jag inte är ett dugg intresserad av mode i sig eller trender överlag så älskar jag att känna mig… fin? Eller i alla fall som mig. Jag kommer aldrig vara en person som lyckas sätta ihop en ”outfit” eller som får street style-fotografer att vända sig om efter mig på gatan. Men jag vill kunna titta mig i spegeln varje dag och känna att jag är nöjd, bekväm och snygg i det jag har på mig.

Så under de sista veckorna av min graviditet bestämde jag mig för att göra ett ordentligt rens i garderoben och bara behålla sånt som jag vill ha på mig vareviga dag. Banta ner plaggen till några fåtal men älskade signaturbitar helt enkelt.

Det kanske låter våghalsigt att rensa under tiden som jag fortfarande hade en kula på magen. Men faktum är att min ursprungsgarserob varit så tillåtande att jag kunnat ha allt, utom mina byxor, även som gravid. Det här upplägget, att inte köpa en massa nya plagg för att kroppen vuxit och tillfälligt förändrat för några månader, har funkat ypperligt tidigare. Kanske mest för att jag då varit höggravid under sommaren och alltså inte behövt kläs i lika mycket tyg. Att den här gången vara gravid ända in i december har absolut inneburit en större utmaning och oj, vad jag längtat efter att få dra på mig paltor som sitter ”som de ska”.

Eftersom min kropp vuxit ungefär lika mycket den här gången som under mina tidigare graviditeter tänkte jag att den skulle återhämta sig på ungefär samma sätt även denna gång. Så jag beslöt mig i rensningens frenesi helt enkelt för att hiva ut alla sladdriga gravidtights och hoppas på att jeansen skulle funka efter hemkomst från bb även denna gång.

Sagt och gjort! Allt gravidrelaterat packades ner i en sellpy-påse ihop med allt jag inte älskar att ha på mig. Sommarkläderna, som jag alltid haft i garderoben året runt, fick åka ner i en låda i källaren och vips stod jag framför en garderob med enbart riktiga favoriter.

Jag har absolut gjort en del dåliga köp genom åren men kanske är min största synd att vid varje rensning slänga/skänka allt jag tröttnat på eller inte känt ett behov av. Jag har aldrig varit sentimental när det gäller att rensa ut saker och har i perioder försökt att minimera hemmets bestånd på alla fronter. Men just när det kommer till kläder så känns det vanskligt att handla utan plan och att göra sig av med på impuls. Att istället lägga ner sånt jag har trivts bra i men inte använder just nu (tex på grund av säsong) i källaren låter som en rimligare lösning.

Nej, det är kanske inte den mest färgglada klicken ni sett men jag har som sagt jobbat ganska länge med att komma på vad jag trivs i. Från att ha försökt med enbart svart (pga smickrande trodde jag och enkelt att aldrig behöva matcha) till att ge mig på riktigt knalliga höstfärger som rostbrunt, lejongult och mossgrönt (vilket jag tänkt passat med mitt röda hår och gröna ögon) har jag nu alltså landat i att… jordfärger är min grej? Kanske inte enligt en färganalytiker (eller vad vet jag?) men åtminstone enligt mina egna preferenser.

Och det är väl ändå allt? Att själv känna sig hemma i de plagg en drar på sig. Detsamma gäller material och där har jag insett att ull och linne är mina absoluta favoriter. Filtrerar numera alltid efter dem först när jag besöker en virtuell andra hands-shop för att försöka hitta de där bitarna som kan stanna länge, länge hos mig. När det kommer till skärningar så går v-ringning och båt-ringade överdelar bort direkt och byxor ska vi inte ens prata om hur svårt det är att hitta rätt på alla fronter…

Men det går såklart! Det kan väl bara få ta lite längre tid än vanligt att leta i högar och scrolla sidor upp och ner efter precis rätt plagg. Återigen, jag tycker inte kläder/trender/mode i sig är speciellt kul men känner inte att det här inlägget är off brand på något sätt för jag har aldrig varit en person som trivts i mjukisbyxor. Sköna plagg att skrota runt i hemma, absolut, men jag vill som sagt fortfarande känna mig klädd – annars blir dagen helt upp och ner.

Med tanke på att det egentligen inte är något intresse och att jag bor långt bort från stadens skyltfönster så når ganska lite av den direkta köphetsen från ett fast fashion mode mig. Jag tror det är hela grejen i att bena ut sin egna stil, att aldrig blicka till kedjorna eller vad som är poppis. Utan att känna efter vad det egna ögat fastna vid framför spegeln, vad som känns som en tiopoängs-outfit eller vad som får en att haja till bland de personer en har i sin omgivning.

Men ja, här är den alltså; min take på en kapselgarderob. Strax under 40 plagg blev det i slutändan. Jag har faktiskt inte orkat räkna exakt (eller jag gjorde det igår och fick det till 34 men vet att jag har några plagg i tvätten också) och eftersom alla guider talar om för mig att en kapselgarderob innehåller mellan 37-50 plagg känns det bra så. Det behöver inte finnas värsta planen eller vara nitiskt, det ska bara kännas bra och kul helt enkelt.

Två par hängselbyxor, ett par utilitynyxor i Manchester, ett par svarta cullotes och två par jeans fick ihop med en kort och en lång kjol utgöra basen. Resten av plaggen är olika former av överdelar.

Jag räknar inte in ytterplagg, underkläder eller funktionsplagg som träningskläder i det jag kallar för min kapselgarderob. Inte heller accessoarer (eftersom jag inte använder några mvh personen som inte äger några solglasögon) vilket gör att kapselgarderoben känns mycket lättare att ”hålla”.

Eller egentligen är jag inte sugen att hålla på med regler den här vändan heller utan mitt egentliga syfte är som sagt bara att ha kläder jag faktiskt använder och älskar. Jag tänker även att det kommer bli lättare att faktiskt se vad jag behöver när plaggen är färre. På så sätt kan jag utan problem hålla mig till de rekommenderade tre nyproducerade plaggen per år (utan att för den sakens skull överköpa begagnat) eftersom jag bevisligen inte behöver mer än såhär.

Har ni testat konceptet kapselgarderob eller hur tänker ni med era kläder?