Ljusglimtar i det mörka och tips mot orkeslösheten

Det här inlägget innehåller en tidigare publicerad lista med 8 tips mot orkeslösheten

Den första inskolningsveckan för Li är avslutad och förutom att hon dragit på sig en lätt förkylning som följd har det verkligen gått bra. Så himla fint att få vara med och se hennes upptäckarglädje och hur hon börjar knyta an till sin nya miljö.

Jag insåg dock ganska omgående att även om majoriteten av barnen i gruppen är födda samma år som henne så hade jag inte träffat några av dem tidigare, vilket är ganska märkligt i en så här liten kommun. Eller såhär; jag vet säkert vilka flera av barnens föräldrar är om jag ser dem, men efter två år av pandemi har jag liksom ingen koll på vilka som har fått barn eftersom vi inte har kunnat ses på öppna förskolan och liknande. Vad isolerade vi varit under så lång tid ändå.

På tal om pandemin så inser jag nu, när kriget rasar i Europa, att en sak jag funnit lite tröst i under de gångna åren är att vi gjort det tillsammans. Alltså att oberoende av nationalitet eller geografisk placering så är pandemin något vi alla, på ett eller annat vis, har behövt ta hänsyn och förhålla oss till. Det kanske låter som en klen tröst eller som att jag inte har förstått innebörden av vilka konsekvenser en sån situation bär med sig men det har ändå funnits något där, i att hela mänskligheten behövt dela samma plåga. Att vi inte bara är en att som bränner slut på vår planets resurser i egoistiskt syfte och har ihjäl varandra utan att vi alla (med vissa få undantag) har behövt gå igenom den prövning covid visade sig vara.

Det är så lätt att tänka att det finns en orättvisa i att inte få slappna av, nu när restriktionerna äntligen är borta och smittan verkar vara under kontroll. Att vi nu ska behöva oroa oss för ett annat, på många sätt mer fasansfullt och direkt, yttre hot. Vårt samhälle hade definitivt behövt en andningspaus men kanske är det först nu, efter att ha behövt leva under ständig press i två år, som vi har kapacitet att sluta upp för det land som just nu behöver vår solidaritet? Kanske är det först nu vi, som mänsklighet, vågar och kan gå in i den känslan som förödelsen väcker i oss. Vågar inse vad som är viktigt och vad vi kan avvara för att kanske kunna bidra.

Men rättvist är det inte för någon drabbad. Det är det aldrig i krig – oavsett var i världen de sker, om de är startade kring en sakfråga eller bara är en oprovocerad attack från en maktgalen härskare. Och lättare i mig känns det inte alls (trots två år av “övning”) men humaniteten i mig tror jag ändå har vuxit under just den här perioden. I denna mörka tid finner jag tröst i att vi gör det tillsammans, att så många länder och människor väljer att stå upp för freden och vill bidra. Jag väljer att tänka att vi kanske faktiskt gör även det här tillsammans.

Kanske kan jag känna så för att jag själv är på en bra plats i mig själv. 2021 var inte ett tufft år för mig personligen eftersom det var året jag fann mig själv och äntligen slapp tampas med stress och utmattningssymptom. Men för alla er som just nu kanske kämpar mot orkeslösheten väljer jag här att återpublicera en text från min gamla blogg med 8 korta tips på just det ämnet. Jag tror inte att utmattning är lika tabubelagt eller ”nytt” som när jag skrev texten för sju år sedan. Men kanske är det någon som behöver läsa den just idag.

8 KORTA TIPS MOT ORKESLÖSHETEN

1. Acceptera situationen
En av de svåraste sakerna är såklart att inse att en faktiskt är orkeslös, men det är också en av de viktigaste. Att förstå hur läget är och att acceptera det, är det enda som kan få det att vända. Ju längre du skuldbelägger dig själv, kör på i vanlig takt eller förnekar det egna måendet desto värre blir det i slutändan. Så fort du accepterat situationen inför dig själv är det dags att berätta det för någon annan. Det kan vara en familjemedlem, vän, terapeut eller en anonym person på internet – det spelar ingen roll. När du sen accepterat situationen är det även dags för ännu en svår sak, nämligen att släppa allt som känns betungande och som ett tvång. Kör inte på i vanlig takt utan sakta ner och börja känn efter.

2. Försök ha kvar ditt sammanhang
En av de viktigaste grejerna i de flesta människors liv är att ha ett sammanhang. För många är det ens jobb men det kan såklart vara i andra sociala grupper där en är viktig (du kanske tränar ett fotbollslag, leder en kör, har startat en bokklubb osv) och dessa tycker jag att känns viktiga att försöka hålla hårt i. När en inte har någon ork blir det mesta ointressant och ens största intressen, som i vanliga fall får glädjen att sprida sig, kan kännas “döda” för en. Allt det där går att väcka till liv igen framöver, så tillåt dig att lägga det åt sidan för tillfället men försök alltså att hålla kvar det sammanhanget som får dig att känna dig verklig.

3. Skippa pyjamasen
Sängen kan vara en orkeslös persons allra bästa plats eftersom alla krav försvinner när en befinner sig under täcket. Att skrota omkring hemma en hel dag är såklart alltid tillåtet men försök att byta om från pyjamas till riktiga kläder varje dag för att göra skillnad på natt och dag. Att vända på dygnet är aldrig smart och hur härlig känner en sig egentligen efter att ha haft samma sovkläder dygnet runt i flera dagar? De där riktiga kläderna behöver verkligen inte vara jeans eller fin klänning utan kan lika gärna vara en mjukisdress, såklart.

4. Gör saker ihop
Känns det helt hopplöst bara av att tänka på disken eööer att ta en dusch? Såna vardagliga göromål kan ibland, för en utmattad eller orkeslös person, känns som Mount Everest. Har du en partner, nära familjemedlem eller vän som du kan be om extra stöttning är det här en av de bästa grejerna de kan hjälpa dig med. Till en början kanske du kan få slippa alla externa måsten för att sedan införa deras fysiska närvaro som stöttande resurs. Att ha någon som står bredvid och torkar när du diskar kan få just den sysslan att kännas tusen gånger lättare.

5. Få frisk luft
Ingen begär att du ska ta dig ut på en regelrätt promenad i rask takt, men om du har möjlighet är frisk luft något som gör huvudet gott. Har du en balkong kanske du virar in dig i ett täcke och sätter dig där med en kopp kaffe. Ska du till affären, vårdcentralen eller göra något annat ärende dit du i vanliga fall tar bussen kanske du kan hoppa av en hållplats tidigare och ta en liten promenad sista biten? En behöver inte göra något extra när orken är borttappad men det viktigaste är att få känna sig som en människa och att vara en fysisk del av världen gör det mycket lättare.

6. Börja lägg till
Så fort du börjar känna att du får lite mer energi än tidigare (vilket du förhoppningsvis får av tipsen ovan eller genom samtalskontakt/medicinering) är det dags att börja plocka tillbaka sakerna i ditt liv. Börja långsamt med att införa en daglig sak som du tycker verkar rolig, som du ser fram emot och som du tror att du orkar genomföra. Kanske känns det här som en enorm tröskel och för vissa funkar då listor väldigt bra eftersom de blir en konkret hjälp och ett kvitto på att dagen faktiskt levts. Det kan till exempel behövas en lista bara för att kunna stryka följande grejer: – Gå upp, – Klä på mig, – Äta frukost, – Borsta tänderna och – Posta brev. Superskönt att strukturera upp allt så att du inte har något i hjärnan som fladdrar runt och stressar dig. Att börja i små steg och försöka finna glädjen i det som utförs tror jag är viktigt i detta skede.

7. Ventilera
Är du en person som tycker om att prata behöver du få ur dig allting. Du behöver tala högt om vad som inträffat, hur du är på väg att ta dig tillbaka och vad som kan förhindra att du hamnar där igen. Är du en person som hellre skriver ner dina tankar är det smart att börja med det nu. Försök formulera dig så att du är så ärlig mot dig själv som möjligt.

8. Var uppmärksam
I förlängningen gäller det att ständigt vara uppmärksam på sin situation. Hur mår jag nu? Har jag tagit på mig för mycket? Blir jag stressad av något? Det kan låta så svårt när någon säger att du ska ta bort oviktiga saker eller sånt som inte måste göras för ALLT känns ju som att det måste göras. Men så är det verkligen inte. Ingenting är viktigare än din hälsa och det enda du ska fokusera på är hur du mår. Nu och framöver. Vad uppmärksam men var inte rädd, du kommer greja det här galant.

Leave a Reply