Month: March 2022

Ja, alltså ledsen för så click baitig rubrik men det är faktiskt precis så jag känner; att detta är det mest otippade inlägg jag någonsin trodde att jag skulle skriva. I alla fall om du hade frågat mig för typ en månad sedan. Och när jag nu ska berätta om det här galna befarar jag att det kommer bli ett sånt där mastodont-inlägg igen men jag måste ju ta det från början. Så hämta något gott att dricka, sätt er bekvämt och ha ett öppet sinne så ska jag berätta!

Trots att jag är en person som tror stenhårt på att aldrig låta begränsande kunskap, rädsla eller prestationsångest vara något som håller mig tillbaka så finns det en grej jag valt att avfärda som “inget för mig” varje gång det kommit på tal. Eller, genom åren har de där sakerna såklart varit oerhört många och när jag 2020 valde att ta mig in på aktiemarknaden förvånade jag mig själv lite, för mitt intresse för ekonomi har aldrig varit speciellt stort. Men tröskeln för att ta sig in visade sig vara ganska låg då det fanns oändligt med böcker, poddar och svenska instagramkonton (många av tjejer) på just det ämnet. Och helt plötsligt öppnades en ny värld som jag (såklart) kände att jag kunde bemästra. För att inte göra den här passagen en mil lång: det var alltså ganska enkelt att sätta sig in i allt (så vill du KAN du för avanza guidar dig genom allt!) och efter några månader hade jag både fått igång ett långsiktigt sparande samtidigt som jag försökte mig på att tradea lite med gott resultat.

Trots detta nyfunna intresse kring investeringar (eller kanske mest kicken i att jag FATTADE vad det handlade om och faktiskt kunde omsätta det i praktiken) och att jag gärna lär mig nya saker har det alltså dykt upp några begrepp den senaste tiden som jag inte velat ta till mig. Metaverse är ett sånt.

Alltså tanken på att vi ska leva mer och mer i en virtuell verkligen har fått mig att vilja kräkas. Jag vill ju vara här och nu, känna marken under mina fötter och låta naturen vara det som inspirerar mig mest. Inte sitta med några glasögon på och röra mig i en fejkad byggnad. En annan sak jag hört mycket om de senaste månaderna har varit NFT:er. Eller såhär, jag hörde om det från några killar som egentligen inte hade koll men ändå skulle förklara “typ vad det var”. Något i stil med ”ett digitalt konstverk som också är en nyckel till ett medlemsskap med massa förmåner” vilket lät så sjukt. Köpa en bild på nätet för att bli medlem i någon internetklubb? Nej tack, inget för mig! Att ett av konstverken från nätverket Bored Ape Yacht Club kunde köpas för typ 3000 och nu har sålts för 22 miljoner kronor? SJUKASTE jag hört! Kryptovaluta? Eh, nej jag är inte intresserad. Blockchain? Fattar ingenting!

Klipp till…

Jag har fått ett nytt intresse! Och det är det sjukaste jag någonsin skrivit för att: det ÄR krypto, NFT:er och web3. Haha så knäppt? Och snälla, snälla sluta in läsa nu. För jag ska berätta hur jag hittade dit – så kanske tröskeln känns lite mindre för dig sen också. För vad vi än tycker och tänker om detta så är framtidsprognosen att det kommer bli mainstream ganska snart. Vi kan inte så mycket om det i Skandinavien än men det är redan stort på många andra håll i världen och nu i veckan meddelade Mark Zuckerberg att NFTer snart kommer hitta sin väg till Instagram. Så låt oss ta varandra i handen här och utforska den här världen lite.

First things first: du behöver inte ha pengar för att hänga med. Alltså på riktigt, du behöver inte spendera en enda krona för att komma in i de grupper som jag ska berätta om nu. Det kan vara bra att veta för det är långt ifrån alla som känner att deras ekonomi tillåter investeringar, jag vet.

Hur jag trillade över det här ämnet då? Well, i min otroligt begränsade internetvärld (följer strax över 100 personer på instagram för att jag helt enkelt inte klarar av att mata mig själv med mer innehåll än så) är det två influencers som hängt sig kvar genom alla år. Detta för att de båda är otroligt genuina, sprider en härlig energi, hänger sig åt projekt som tilltalar mig och dessutom alltid gör det med ett oerhört proffsigt resultat. Den ena är Sandra Beijer (såklart) som är den som gav mig möjligheten att ha bloggen som yrke en gång i tiden <3 och den andra är Vanja Wikström – en helt makalös person jag haft möjlighet att få hänga med när hon hälsade på mig här i Karlsborg för några år sedan.

Det är alltså inne hos Vanja jag fått upp ögonen för detta med krypto. Hon och hennes Niklas (båda två suveräna enterpenörer + han grym på krypto) har nämligen ganska nyligen lanserat ett gemensamt projekt de kallar för World of Alidia och egentligen behöver jag inte beskriva det mer än så för hon gör det så utförligt och otroligt.

Så, vill du på ett lätt och bjussigt sätt lära dig grunderna i den världen (och få en inblick i deras projekt) tycker jag absolut att du ska läsa:

Svar på era frågor 1: Vad är en NFT, vad är kryptovaluta, är de dåliga för miljön – och en himla massa annat!

Svar på era frågor 2: Hur investerar man, vad är riskerna, vilket ansvar har jag & Niklas med mera!

Breaking news: World of Alidia is coming!

Efter att jag blivit serverad all den här informationen av Vanja (på ett sätt som var så enkelt att förstå, eller hur?) kände jag direkt att jag ville vara med på tåget. Både att investera i deras vision (deras roadmap är väldigt välgjord jämfört med de andra projekt jag spanat in) men också att vara med på resan som ett av de första projekten (dessutom kvinnligt!) i Skandinavien. Att deras konstnär är fantastiska Fanny Schultz (en av mina absoluta favoriter) gör det hela hundra gånger bättre. World of Alidia mintar inte (dvs det går inte att köpa in sig/investera) förrän i maj men redan nu har jag varit med om den roligaste veckan på väldigt länge.

Vanja nämnde ju i inläggen att Discord är stället en hänger på i NFT-kretsar och alltså, ärligt talat är det ett ganska fult program. Inte alls som en designad hemsida eller medlemsportal. Men det har också visat sig att det är helt FANTASTISKT användbart för att bygga community. Och jag inser att jag verkligen saknat just det de senaste åren. Att få prata med folk på ett enkelt sätt, höra hemma och till på köpet även lära mig något nytt.

För SOM jag har lärt mig saker där! Inga frågor är för dumma, chattarna består till störst del av tjejer (urhärliga sådana dessutom) och även om Vanja och Niklas har skaffat sig ett otroligt kompetent gäng som hjälper till att ratta (se, jag smög in ett Vanja-ord) projektet så är garanterat 97% av medlemmarna newbies. Och det märks! Inte på grund av okunskap utan på grund av hur törstiga alla är efter att lära sig mer – på ett tillgängligt, enkelt och roligt sätt.

För en vecka sedan loggade jag alltså in och skrev mitt första meddelande där. Då kunde jag inte mer än vad jag läst i Vanjas inlägg ovan men jag fick så fin hjälp och så mycket inspiration att jag senare under veckan faktiskt mintade min allra första NFT (två bilder upp). Som alltså inte bara är ett konstverk (precis som de där snubbarna förklarade) utan del av ett större projekt, med ett kvinnligt team bakom och med ett underbart community. De heter 90s babes och jag gick dels in i det för att jag växte upp på 90-talet och kände mig väldigt besläktad med deras attribut. Lite också för att konstnären som gjort dem är ifrån och bor i Ukraina och därför kändes det som att OM projektet skulle gå åt skogen så hade det känts värt att jag skickade mina pengar åt det hållet. Men också, KOLLA på dessa chatt-trådar <3

Efter det haffade jag tre fantastiska brudar från ett annat, också kvinnligt, projekt. Inga av dessa är dock svenskar för detta har som sagt inte slagit så stort här – än. I USA ses nämligen fler och fler kändisar äga NFTer som ser ut som dem själva (vilken svensk kändis/influencer blir först? och vad händer då?) och jag är just nu själv på jakt efter den brutta (i kollektionen ovan) som ser mest ut som mig.

Jag skulle kunna berätta allt för er. Hur det är att köpa kryptovaluta, hur det går till att få sina NFTer och kanske framför allt vilka möjligheter och förmåner det öppnar att äga några. Det ÄR ett exklusivt medlemskap med enormt mycket extra värde knutet till sig och förhoppningsvis en investering som på sikt växer sig monetärt större.

Men det är inte ett exkluderande community utan tvärt om kan jag säga att jag älskar all hjälpsamhet och kärlek som flödar inne på World of Alidias Discord-server. Så istället för att JAG ska berätta allt tänker jag att du kanske vill ta det i din egen takt ihop med oss?

Jag skriver inte detta inlägg för att uppa projektet i sig. Jag skriver det för att det är bland det sjukaste som hänt mig. Att jag, en person som i hela mitt liv varit kass med pengar och som aldrig varit speciellt bra på matte har kunnat ta mig in i krypto-världen och att jag har så SKOJ! Jag skriver det för att jag helt enkelt vill bjuda med er in i vår gemenskap och du hittar dit genom att klicka HÄR.

Jag lovar dig, du behöver inte kunna något på förhand. Det är inget pyramidspel eller något annat shady. Det är ett gäng som tar hand om varandra och gör det med otroligt härlig stämning och högt i tag. Vi har valt att ta oss in i framtiden tillsammans och vet ni, jag tror att jag kan stanna kvar i naturen och ändå vara en del av detta. Kan jag så kan du, hoppas att vi ses där! <3

Det här inlägget innehåller en tidigare publicerad lista med 8 tips mot orkeslösheten

Den första inskolningsveckan för Li är avslutad och förutom att hon dragit på sig en lätt förkylning som följd har det verkligen gått bra. Så himla fint att få vara med och se hennes upptäckarglädje och hur hon börjar knyta an till sin nya miljö.

Jag insåg dock ganska omgående att även om majoriteten av barnen i gruppen är födda samma år som henne så hade jag inte träffat några av dem tidigare, vilket är ganska märkligt i en så här liten kommun. Eller såhär; jag vet säkert vilka flera av barnens föräldrar är om jag ser dem, men efter två år av pandemi har jag liksom ingen koll på vilka som har fått barn eftersom vi inte har kunnat ses på öppna förskolan och liknande. Vad isolerade vi varit under så lång tid ändå.

På tal om pandemin så inser jag nu, när kriget rasar i Europa, att en sak jag funnit lite tröst i under de gångna åren är att vi gjort det tillsammans. Alltså att oberoende av nationalitet eller geografisk placering så är pandemin något vi alla, på ett eller annat vis, har behövt ta hänsyn och förhålla oss till. Det kanske låter som en klen tröst eller som att jag inte har förstått innebörden av vilka konsekvenser en sån situation bär med sig men det har ändå funnits något där, i att hela mänskligheten behövt dela samma plåga. Att vi inte bara är en att som bränner slut på vår planets resurser i egoistiskt syfte och har ihjäl varandra utan att vi alla (med vissa få undantag) har behövt gå igenom den prövning covid visade sig vara.

Det är så lätt att tänka att det finns en orättvisa i att inte få slappna av, nu när restriktionerna äntligen är borta och smittan verkar vara under kontroll. Att vi nu ska behöva oroa oss för ett annat, på många sätt mer fasansfullt och direkt, yttre hot. Vårt samhälle hade definitivt behövt en andningspaus men kanske är det först nu, efter att ha behövt leva under ständig press i två år, som vi har kapacitet att sluta upp för det land som just nu behöver vår solidaritet? Kanske är det först nu vi, som mänsklighet, vågar och kan gå in i den känslan som förödelsen väcker i oss. Vågar inse vad som är viktigt och vad vi kan avvara för att kanske kunna bidra.

Men rättvist är det inte för någon drabbad. Det är det aldrig i krig – oavsett var i världen de sker, om de är startade kring en sakfråga eller bara är en oprovocerad attack från en maktgalen härskare. Och lättare i mig känns det inte alls (trots två år av “övning”) men humaniteten i mig tror jag ändå har vuxit under just den här perioden. I denna mörka tid finner jag tröst i att vi gör det tillsammans, att så många länder och människor väljer att stå upp för freden och vill bidra. Jag väljer att tänka att vi kanske faktiskt gör även det här tillsammans.

Kanske kan jag känna så för att jag själv är på en bra plats i mig själv. 2021 var inte ett tufft år för mig personligen eftersom det var året jag fann mig själv och äntligen slapp tampas med stress och utmattningssymptom. Men för alla er som just nu kanske kämpar mot orkeslösheten väljer jag här att återpublicera en text från min gamla blogg med 8 korta tips på just det ämnet. Jag tror inte att utmattning är lika tabubelagt eller ”nytt” som när jag skrev texten för sju år sedan. Men kanske är det någon som behöver läsa den just idag.

8 KORTA TIPS MOT ORKESLÖSHETEN

1. Acceptera situationen
En av de svåraste sakerna är såklart att inse att en faktiskt är orkeslös, men det är också en av de viktigaste. Att förstå hur läget är och att acceptera det, är det enda som kan få det att vända. Ju längre du skuldbelägger dig själv, kör på i vanlig takt eller förnekar det egna måendet desto värre blir det i slutändan. Så fort du accepterat situationen inför dig själv är det dags att berätta det för någon annan. Det kan vara en familjemedlem, vän, terapeut eller en anonym person på internet – det spelar ingen roll. När du sen accepterat situationen är det även dags för ännu en svår sak, nämligen att släppa allt som känns betungande och som ett tvång. Kör inte på i vanlig takt utan sakta ner och börja känn efter.

2. Försök ha kvar ditt sammanhang
En av de viktigaste grejerna i de flesta människors liv är att ha ett sammanhang. För många är det ens jobb men det kan såklart vara i andra sociala grupper där en är viktig (du kanske tränar ett fotbollslag, leder en kör, har startat en bokklubb osv) och dessa tycker jag att känns viktiga att försöka hålla hårt i. När en inte har någon ork blir det mesta ointressant och ens största intressen, som i vanliga fall får glädjen att sprida sig, kan kännas “döda” för en. Allt det där går att väcka till liv igen framöver, så tillåt dig att lägga det åt sidan för tillfället men försök alltså att hålla kvar det sammanhanget som får dig att känna dig verklig.

3. Skippa pyjamasen
Sängen kan vara en orkeslös persons allra bästa plats eftersom alla krav försvinner när en befinner sig under täcket. Att skrota omkring hemma en hel dag är såklart alltid tillåtet men försök att byta om från pyjamas till riktiga kläder varje dag för att göra skillnad på natt och dag. Att vända på dygnet är aldrig smart och hur härlig känner en sig egentligen efter att ha haft samma sovkläder dygnet runt i flera dagar? De där riktiga kläderna behöver verkligen inte vara jeans eller fin klänning utan kan lika gärna vara en mjukisdress, såklart.

4. Gör saker ihop
Känns det helt hopplöst bara av att tänka på disken eööer att ta en dusch? Såna vardagliga göromål kan ibland, för en utmattad eller orkeslös person, känns som Mount Everest. Har du en partner, nära familjemedlem eller vän som du kan be om extra stöttning är det här en av de bästa grejerna de kan hjälpa dig med. Till en början kanske du kan få slippa alla externa måsten för att sedan införa deras fysiska närvaro som stöttande resurs. Att ha någon som står bredvid och torkar när du diskar kan få just den sysslan att kännas tusen gånger lättare.

5. Få frisk luft
Ingen begär att du ska ta dig ut på en regelrätt promenad i rask takt, men om du har möjlighet är frisk luft något som gör huvudet gott. Har du en balkong kanske du virar in dig i ett täcke och sätter dig där med en kopp kaffe. Ska du till affären, vårdcentralen eller göra något annat ärende dit du i vanliga fall tar bussen kanske du kan hoppa av en hållplats tidigare och ta en liten promenad sista biten? En behöver inte göra något extra när orken är borttappad men det viktigaste är att få känna sig som en människa och att vara en fysisk del av världen gör det mycket lättare.

6. Börja lägg till
Så fort du börjar känna att du får lite mer energi än tidigare (vilket du förhoppningsvis får av tipsen ovan eller genom samtalskontakt/medicinering) är det dags att börja plocka tillbaka sakerna i ditt liv. Börja långsamt med att införa en daglig sak som du tycker verkar rolig, som du ser fram emot och som du tror att du orkar genomföra. Kanske känns det här som en enorm tröskel och för vissa funkar då listor väldigt bra eftersom de blir en konkret hjälp och ett kvitto på att dagen faktiskt levts. Det kan till exempel behövas en lista bara för att kunna stryka följande grejer: – Gå upp, – Klä på mig, – Äta frukost, – Borsta tänderna och – Posta brev. Superskönt att strukturera upp allt så att du inte har något i hjärnan som fladdrar runt och stressar dig. Att börja i små steg och försöka finna glädjen i det som utförs tror jag är viktigt i detta skede.

7. Ventilera
Är du en person som tycker om att prata behöver du få ur dig allting. Du behöver tala högt om vad som inträffat, hur du är på väg att ta dig tillbaka och vad som kan förhindra att du hamnar där igen. Är du en person som hellre skriver ner dina tankar är det smart att börja med det nu. Försök formulera dig så att du är så ärlig mot dig själv som möjligt.

8. Var uppmärksam
I förlängningen gäller det att ständigt vara uppmärksam på sin situation. Hur mår jag nu? Har jag tagit på mig för mycket? Blir jag stressad av något? Det kan låta så svårt när någon säger att du ska ta bort oviktiga saker eller sånt som inte måste göras för ALLT känns ju som att det måste göras. Men så är det verkligen inte. Ingenting är viktigare än din hälsa och det enda du ska fokusera på är hur du mår. Nu och framöver. Vad uppmärksam men var inte rädd, du kommer greja det här galant.